måndag 23 maj 2011

Hur gör man?

..När man inte vet varken ut eller in själv..
Jag kan komma in i trötta perioder i mitt liv, nu är det så. Jag är trött på ALLT verkligen.. Nu vet jag att många läser min blogg och några av er jobbar jag med, men det tar jag ingen hänsyn till just nu. Jag är sååå trött på att jobba varrannan helg!!!!! Jag är såååå trött på att inte kunna kompa en timme eller rent av byta en tid så man kanske får sova en stund innan man ska upp på utbildning.. Jag är TRÖTT på det!

Hur gör man? Jag trivs givetvis med det mesta, och mina arbetskompisar är underbara.. Men det hjälper inte till så ofta längre.
Det är ju inte direkt så att jobben finns i överflöd heller, för då hade det inte varit ett problem. Jag vet att jag kan gå hemma och jobba med fjutt, men det skulle inte göra mig till en bra förälder. Jag vill vara mamma, inte assistent.

Är det här jag ska stoppa mig själv och tänka positivt? Hjälp mig att tänka positivt någon! Ge mig en morot, ge mig något att se fram emot... Jag står och trampar på samma ställe hela tiden och ibland så känns det till och med som man tar ett steg bakåt. Jag behöver en klapp på axlen just nu, gör jag ett bra jobb? Det känns inte som det faktiskt..  Är jag behövd, nödvändig eller är jag bara en i mängden?

Innan så har jag faktiskt aldrig ens krävt en klapp på axeln eller ett, bra jobbat.. men nu när jag verkligen behöver få den bekräftelsen så kommer den inte.. det innebär alltså att jag blir tagen för given.. Man ska aldrig ta någon för givet!!! Det gör inte jag... alla är unika, alla är olika, alla har något bra så ta vara på det!

Puss på er alla duktiga finingar

3 kommentarer:

  1. Du vet väl om att du är värdefull?
    Att du är viktig här och nu?
    Att du är älskad för din egen skull?
    För ingen annan är som du!!!

    Pöss!!

    SvaraRadera
  2. jag önskar jag hade ditt mod! du är bäst fia, puss!

    SvaraRadera
  3. Susanna Appel Mannerberg31 maj 2011 kl. 01:20

    Hej Fia! Läser din blogg lite då och då, och du ska veta hur suverän du är på att skriva och förmedla känslor, jag sitter här och ena stunden skrattar jag för att i nästa gråta! Du har en fantastisk <3 förmåga att nå en läsare, det kanske är ditt nästa jobb...allvarligt alltså! Synd att du inte var med när vi firade Farmor (i din familj kallas hon ju Mormor), jag blev jätteglad att Alex var med, han är ju verkligen SÅ underbar! Charmig, mysig och så härlig <3 <3 <3, har några bilder på honom o Emilie som blev riktigt mysiga :-), de var så söta...gick hand-i-hand på gräsmattan. Oh jag fick förmånen att sjunga lite med Er underbara kille, vi sjöng Bamse, Pippi, Imse Vimse o Klappa Händerna....sådana stunder bär jag med stolthet i hjärtat <3. Jag ska inte säga att jag förstår hur Ni har det, för det vet jag ju inte, men jag förstår ju att Ni har det annorlunda, för Alex är en väldigt speciell och fin kille. Någon gång läste jag att barn med Downs bara kommer till speciellt utvalda människor, för de är förklädda änglar som inte nöjer sig med vad som helst! Så tänk på det när det är jobbigt, att Ni är inte vilka föräldrar som helst, utan är utvalda av änglar! Superkramar till hela din familj men framförallt till dig <3 <3 <3 / Kram Susanna

    SvaraRadera