På torsdag ska jag på anställningsinterjuv :) Man söker o söker o söker o söker... men äntligen ett gott tecken!! Jag sa ju att jag skulle gå hemma o njuta av min tid, min son, familjen.. och det har jag verkligen gjort, tro mig. Men man tröttnar lite på det med faktiskt. Alla som känner mig vet ju att jag är tjejen med myror i brallan och att det gärna får hända något hela tiden, och nu händer det något. Det är ju inte alls säkert att det blir något med detta, men jag känner mig ändå utvald och speciell. Det känns liksom inte lika omöjligt längre.. Och jag måste erkänna att detta är lite av drömjobbet för mig, att få jobba med barn och ungdomar är ju det jag vill göra!!
Håll tummar o tår mina vänner, jag lovar att komma med besked om hur det gick :))
Puss o kläm alla fluktare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar